
Bichte vor üsar stòrdja, iz o di setziong “Moi Lusérn” von zimbar studjos un schraibar Arturo Nicolussi Moz, boda, pitt 22 foto baiz un sbartz, gemacht vo imen sèlbart von djar ’70 vort, macht seng di arbat von baibar von lånt. Disar viazo riftze pittna bichtega kunstauzlegom afte baibar pròfuge un optent, zoa nètt zo vorgèzza di kriang von djardar Noünhundart, boda håm hintar gelazzt a trauregez gedenkh in lusernar.
Disar prodjett BURTZAN spèrrt pittnar setzion boda ånimp di drai mindarhaitn von Trentino un von Alto Adige. Zo zoaga bia ’z lem von baibar in di djardar Noünhundart gelaichten in di gåntzan Alpn, dar Museo Lusérn bart auzleng 57 foto baiz un sbartz, vil nia gesekh, von trianar fotografo Flavio Faganello. Gekhent vo alln z’soina gånt in di vorlorastn lentla vodar redjon un zo haba argenump un gezoaget pittn foto allz daz peste boda di baibar soin gest vor ’z lem aftn pèrge, disa setzion bartaz vüarn nå in di stadjongen von lem von baibar, allz ummaz pittn umbèllt boda iz ummenum.
“Nåsuachan aft disan tema, schümma ma sber, iz khent vür alumma, gianante nå in bege vodar stòrdja un von lem von laüt: azpe Museo un Istituto habar gearbatet aft vil sachandar, ma aft disan tèma saitma nia gånt asó tiaf pittna studjo - håmda khött di Elena Nicolussi Giacomaz un di Maura Bello - . Pitt disarn auzlegom böllapar lazzan a gesicht boda zoaget bia dise baibar soin gest guat zo giana vür pitt allz daz schümma bosa soin gest un daz sber bosa håm gelebet.
Vor disa auzlegom håmda gearbatet: dar METS “Museo etnografico trentino San Michele”; dar Archivio storico fotografico provinciale di Trento; di Famìldja Faganello; dar SOVA “Servizio per il sostegno occupazionale e la valorizzazione ambientale PAT”; dar Archivio vodar Università vo Padova; dar Archivio di Stato vo Tria; PER VIA – “Museo delle stampe e dell’ambulantato tesino”. Bar khön Vorgèllz Gott vor di arbat zo übarsetza azpe biar: in Andrea Nicolussi Golo vor in Toalkamou, dar Marialuisa Nicolussi Golo vor in Kamou vo Luserna un dar Gisella Nicolussi.
Übarsetzt von Kulturinstitut Lusérn