
In di zait vodar trentinar vorsitzarung bartmase kontzentrarn daz mearaste afte pèrng azpe platz boma zornìrt zo leba un z’arbata: “Djunge un pèrge: prodjèkte zo leba, z’arbata un untarzonemma arbat. Esperientzan un haltn hert”, pitt disan politische tèma bölltma gem vèrt in prodjèkte von laüt boda zornìrn zo leba un z’arbata in di lentar vo pèrge, süachante pitt soinar arbat zo machase khearn zo leba.
Dar Prais Arge Alp 2025 o, boda bart auzkhemmen ka långez, bart soin vor di djungen von pèrng, zo geba ’z bort un zo lazza seng berda lebet alle tage in dise lentar. “Bar bölln azma khear zo reda von pèrng un bele struméntn soin mearar nützlich zoa azta dise plétz gian vür z’soina huamesch un guat zo geba alln naüge auzseng”, asó hatta no khött di Gerosa.
Gianante vürsnen pinn sèll boda iz khent auzgemacht vodar politika übar bia zo stiana nå in bolf alle pittnåndar übar di grentzan un ågenump vo Arge Alp ’z djar 2022, est izta an prodjèkt zo analizara bo ditza vich lebet afte Alpm un baz ditza bill soin gemuant vor di låntbichtschaft un vor berda hatt di vichar afte pèrng, ma bart süachan zo vorstianasan hèrta mearar un zo lega panåndar di date boda auzkhemmen. Asó azpeda sa hatt gehatt khött di Gerosa in da 55ege Konferéntz von Schaffar von Governo atz Airolo, in di Svaitz, in vorgånnate 25 von bimmat, da autonome Provìntz vo Tria lekk vür drauzoschauga atz mearare kategorìan vo vlaischvrezzar (innemante darzuar in bolf, in per un di luks o). Ditza mage vürkhemmen lai auzbetrante bazta iz khent detzidar ’z djar 2022, zoa zo maga arbatn pezzar übar mearare tème, azpe tèknike zo prevedra di schade un süachan naüge solutziongen. Ma mage åhevan pittnan bizzschaft tèknische tagung übar ditza, haltante kunt vodar esperientz boda iz khent gemacht in ünsarne lentar vor bazta ågeat in per.
Di istitutzionàl vortretar boda håm genump toal in trèff soinse alle khött dakòrdo un håm ågenump bazta iz khent vorgelekk von Trentino. “Bar soin drå z’sega ke laise laise mearare djunge soin nå zo kheara bidrùmm in di lentar von altn, ditza ankunto in beng boda soin khent auzgepezzar un di möglichkait zo arbata vo baitom o. Bar soin kontént von sèll boda hatt vorgelekk dar Trentino vorz djar 2025 ombrómm in groazan gåntzan geatma vürsnen pittar arbat ågeheft in di vorgånnatn djar von svaitzarn kantöü Sankt Gallen un Tessin”, asó hatta khött dar Coduri.
Bar soin dakòrdo pinn sachandar boda soin khent vorgelekk haüt un schützan starch bazta iz khent khött übar di groazan vlaischvrèzzar, ombrómm disar iz a tèma boda ågeat alln in redjongen vo Arge Alp”, hatta khött dar Wallner.
Arge Alp in an arbat kamòuschaft augelekk atz 12 von bimmat von djar 1972 atz Mösern, in Tiról, pinn zil z’arbata übar tème boda ågian alln un boda innvånk schiar 26 mildjü laüt. ’Z nemmnda toal in Arge Alp, ’z Taütschlånt pinn Frai Stato vodar Baviara, ’z Österraich pinn Länder Vorarlberg, Tiról un Saltzburg, ’z Beleschlånt pinn zboa autonome Provintzan vo Poatzan un Tria un pittar Redjong Lombardia, di Svaitz pinn Kantöü Graubünden, Saknt Gallen un Tessin.
Foto un pildar von Prèss Åmt
Download pildar un interviste da
Übarsetzt von Schaltarle vor di zung von Toalkamou vodar Zimbar Hoachebene