Lunedì, 20 Giugno 2022 - 16:44 Comunicato 1915

Traduzione in cimbro
Von 30 Prachant vort, "Di kontemporanitét vodar traditziong. An blik afte zimbar, ladinar un möknar kamöüschaft"

In Muséo vo San Mikél di auzlegom vo fotrgrafìan boda kontàrt di stòrdja von zungmindarhaitn von Trentino

’Z izta in progråmm atz 30 von prachant boda khint, in etnografische Muséo vo san Mikél ån dar Etsch offezotüna di auzlegom “Di kontemporanitét vodar traditziong. An blik afte zimbar, ladinar un möknar kamöüschaft”. Di sèksundraitzekh foto abegenump von puach “Popoli senza frontiere 2. Tradizioni e territori delle minoranze linguistiche storiche del Trentino. Cimbri, Ladini e Mòcheni” (Effigi, 2021), kontarn di arbat nåzosüacha in di lentar vürgevüart von Zentràl Institut vor in Immateriàl Schatz un von Kultùr Ministér un von Diast vor di Zungmindarhaitn vodar autonome Provìntz vo Tria. Di auzlegom bart offestian sin atz 30 von herbestmånat 2022.
Istituto Cimbro di Luserna / Kulturinstitut Lusérn, particolare degli esterni [ Roberto Galasso, Istituto Centrale per il Patrimonio Immateriale]

Di fotografìan von Roberto Galasso (fotografo von Institùt vor in Immateriàl Schatz) un di demo-antropologesche nåsüach vodar Valentina Santonico gem in djüst vèrt atz bia ’z izta gebèkslt in di zait dar immateriàl schatz un di kultùrn von trentinar stòregen zungmindarhaitn Zimbarn, Ladinar un Möknar, hüatar vonan gebizza un vo traditziongen boda håm gåntz uralte burtzan.

’Z puach “Popoli senza frontiere 2. Tradizioni e territori delle minoranze linguistiche storiche del Trentino. Cimbri, Ladini e Mòcheni” zoaget di traditziongen un di demo-antropologesche khennzaichan von drai trentinar kamöüschaft, haltante kunt o vo bazta håm khött di drai dirèktör von Kulturinstitüt Zimbar - Willy Nicolussi Paolaz, Ladinar - Sabrina Rasom, un möknar - Mauro Buffa. Vo bia ’z izta haüt ’z gesetz un bele ’z soinz di kulturàl politike un di prodjèkte vodar autonome Provìntz vo Tria in ditza puach iz khent geschribet vodar Giuliana Cristoforetti diridjénten von Dianst vor di Zungmindarhaitn; Leandro Ventura Dirèktor von Zentràl Institùt vor in Immateriàl Schatz un Jens Woelk – Universitét vo Tria vortretar vor in rektor vor bazta ågeat in zungmindarhaitn.

Di mittarbat zbisnen in zboa emtar Institut-Ministér un Provìntz hatt ågeheft vor a par djar pinn prodjèkt "Gli Italiani dell'Altrove" (https://icpi.beniculturali.it/435/) un pinn puach "Popoli senza frontiere 2" boda redet von zimbar, ladinar un möknar kamöüschaft. Nå dar auzlegom, inngerichtet in Museo degli Usi e Costumi della Gente Trentina håmda o gearbatet, asó azpe atz puach, (gedrukht vo Effigi-Roma) di Universitét vo Tria, di drai Kulturinstitüt zimbar, ladinar un möknar (Istituto Cimbro - Kulturinstitut Lusérn, Istituto Culturale Ladino "Majon di Fascegn", Istituto Culturale Mòcheno - Bersntoler Kulturinstitut), un ’Åmt vorz Immateriàl Geplèttra un Arkìf vo Milån (boda arbatet hèrta pittnåndar pinn Ministér vor di Kultùr).

Di auzlegom in Muséo vo san Mikél iz an okasiong zo übarlega un zo vorstiana pezzar in groaz vèrt boda hatt gehatt un hatt no haüt zo tage dar immateriàl schatz zo bèksla un abezogeba ’z gebizza vo aniaglana kamòuschaft.

Di auzlegom bart offestian sin atz 30 von herbestmånat 2022 un dena di pildar, 12 vor aniaglana kamòuschaft, bartn khemmen geschenkht in Kultùrinstitüt von drai kamöüschaft.

In di tang vorda di auzlegom khint offegetånt barta khemmen gezoaget ’z puach “Popoli senza frontiere 2. Tradizioni e territori delle minoranze linguistiche storiche del Trentino. Cimbri, Ladini e Mòcheni” in an iaglan Kulturinstitut von drai stòregen zungmindarhaitn toal von prodjèkt:

  • erta 28 prachant 2022, ur 17.30 kan Istituto culturale ladino "Majon di Fascegn" a San Giovanni di Fassa/Sèn Jan
  • mitta 29 prachant 2022, ur17.00 kan Maso "Filzerhof" a Fierozzo/Vlarotz
  • mitta 29 prachant 2022, ur 20.30 kan Istituto Cimbro/Kulturinstitut Lusérn di Luserna

in aniaglan trèff bartnda nemmen toal di autör von tèkstn boda innhaltet ’z puach, dar fotografo von Zentràl Institùt vor in Immateriàl Schatz, Roberto Galasso, di vortretar von Kulturinstitut boma sait un berda hatt geholft zo macha z’ puach. In an tage boda nonet iz khent auzgemacht ’z puach bart khemmen gezoaget ka Tria o.

INFO:

www.minoranzelinguistiche.provincia.tn.it

www.museosanmichele.it

Übarsetzt von Schaltarle vor di zung von Toalkamou vodar Zimbar Hoachebene
(Traduzione a cura dello Sportello linguistico della Magnifica Comunità degli Altipiani Cimbri)

(cdt)


Immagini