Mercoledì, 28 Ottobre 2020 - 07:20 Comunicato 2540

Traduzione in cimbro
Schoanen di zungmindarhaitn, auzlüsan vorå in european Parlamént

Di iniziatìf “Minority safepack” auegehaltet vodar provìntz o iz khent vürgelekk in kompetentn komisiongen

Bazta khint vürgelekk pittar initziatìf “Minority safepack”- auvarkhent zbisnen mearare europeanege zungmindarhaitn un sa untarstützt vodar autonome Provìntz vo Tria – iz khent gezoaget vorå in european Rat, vürgetrakk von Komisiongen vor di ziviln fraihait, di kultur un di petitziongen. Augehaltet vonan 1.123.442 untarschrib vo 11 toalnemmar state, Minority safepack lekk vür meare gesetz auzohalta un untarstütza di european zungmindarhaitn.

Nå in regln kontra in Covid allz iz khent getånt vo baitom, di vortretar håm vürgelekk bia ’z european rècht mage vürtrang un auhaltn di rècht von zungmindarhaitn un di zung un kulturàl mischom in Europa. In disa okasiong soinse gevuntet di eurodeputètt vodar Komisiong vor di zivil fraihait, di rècht un di innatn sachandarn, di Komisiong vor di kultur un di schualn, un di Komisiong vor di petitziongen. In trèff håmda darzuar geredet di hoach vortretar vodar Komisiong von european Rat, von Åmt vodar european Pintom vor di grunt rècht un von Komitàtt von redjongen. Dar vortretar von pürgar un ehre vorsitzar vodar Fuen (Unione federale delle nazionalità europee) Hans Heinrich Hansen, hatt geredet übar in bege boda iz khent gemacht zo riva sin da.
“Bar håm gesüacht zo haltanaz daz höacharte bobar håm gemak un hoffan azta di Komisiong pittnåndar pinn Parlamént un pinn Rat stea no höachar nidarzoschraiba ditza naüge gesetz boda bart sbern afte european zungmindarhaitn”

Vor earst di vortratar håm geredet übar glaiche un schütz vor di zungmindarhaitn, übarhaup vor bazta ågeat zo macha a politika boda lekk alle panåndar, afte vorschung, aftz gèlt zuargètt vodar european Pintom un afte Statt hilfan.
Di mearastn eurodeputétt håm gemecht bia nèt ale soin gelaich un nèt lai zbisnen in europen State ma drinn in di State sèlbart. Zèrte eurodeputètt però soinse khött kontra in sèll boda iz khent vürgelekk khödante ke ’z geat zo geriva ke ma lekkse no mearar ummaz kontra in åndar.

Dena izta khent geredet übar teme azpe di zung, di schualn, di kultur un di media.
Di mearastn von sèlln boda håm geredet soinse khött mearar non baz dakòrdo auzolega an europea Zentrum vor di zungmischom. ’Z izta o khent khött ke di mindarhaitn möchatn gelången zo stiana nå pezzar dar zung. Ma hatt o geredet vonan uantzegen didjital markà, vo baz ’z schöllatnda tüan di media, von geografege blökk un zo schoana di autor rècht vor bazta ågeat dar kultur von mindarhaitn. Aftz ditza dar vorsitzar vor di ziviln fraihait Juan Fernando López Aguilar, hat khött “di mischom billda soin in a gesellschaft boda bill vürgian”. Dar vitze vorsitzar vodar kultur Komisiong, Dace Melbrde hatt khött: “di zung iz ummaz von finegarstn sachandarn vodar ünsarn kuluràl indentitét. Schoanen un auhaltn di zungmischom iz ummaz von earstn bichtegarstn sachandarn zo tüana”.

Übarsetzt von Schaltarle vor di zung von Toalkamou vodar Zimbar Hoachebene
(Traduzione a cura dello Sportello linguistico della Magnifica Comunità degli Altipiani Cimbri)

(cdt)


Immagini