Giovedì, 04 Maggio 2023 - 18:41 Comunicato 1239

Traduzione in cimbro
“Ren pinn zungmindarhaitn” an fintzta dar earst trèff von djar 2023

“Zimbar, Ladinar un Möknar: drai zungen zo retta. Di prodjèkte zo schütza un vürzovüara di stòregen kamöüschaft von zungmindarhaitn von Trentino” disar iz dar tema boda iz khent zornìrt vor in earst trèff vo haür vor in ziklo trèff “Ren pinn zungmindarhaitn” boda iz gerìft afta draite editziong un bodase iz gehaltet atz 21 von abrèl in palatz vodar autonome Provìntz vo Tria. Azpe relatör, boda håm geredet übar mearare tème, soinda gest di vortretar von kulturàln emtar un von istitutziongen boda håm kompetentzan übar di zungmindarhaitn un darzuar di vortretar vodar schual un von istitutziongen von lentar boda lem di zungmindahaitn ladinar, möknar un zimbar.
’Z hatta getrakk soin gruaz in sèlln bodada soin gest, dar vorsitzar vodar autonome Provìntz vo Tria Maurizio Fugatti boda hatt khött no a bòtta ke di Djunta aft disan tèma “Mocht nåstian åna nia zo lazza vorlìarn – asó hatta khött dar vorsitzar – dar arbat zo schütza di zung un di identitét von zungindarhaitn, ombrómm ünsar autonomì hatt tiave burtzan bodase gruntn afte zungmindarhaitn o. Aür arbat mocht asó khemmen augehaltet von istitutziongen o azpe da autonome Provìntz vo Tria.”
Dar vorsitzar Fugatti hatt no khött darzuar: “’Z iz djüst rendarn kunt dar kamòuschaft vo aürnar arbat un von schütz boda khint gesichart vodar Provìntz”.
Fiorenzo Nicolussi Castellan, collaboratore culturale dell'Istituto Cimbro di Luserna/Kulturinstitut Lusérn e Roberta Bisoffi, Dirigente dell'Istituto comprensivo Folgaria Lavarone Luserna [ Archivio Servizio Minoranze linguistiche locali PAT]

Drinn in PNRR – hatta gedenkht darzuar dar vorsitzar – da provintziàl Djunta hatt ågenump an prodjèkt boda ågeat pròpio in lentar boda lebet a zungmindarhaitn, ’z Bèrsental; dar prodjèkt est bart machan soin bege, mam ocht khön ke un aftz disan prodkjèkt soindase gevuntet pittnåndar z’arbata di kamöündar bosen åsteat un alla di kamòuschaft o”.

In trèff soinda asó khent gezoaget in groazan gåntzan alle di arbatn un prodjèkte boda alle di sèlln boda håm zo tüana pinn zungmindarhaitn vüarn vür zo macha lirnen destrar di zungen un zo nütza soi muatarzung mearar un alle tage saiz djunge, saiz alte.

Evelyn Bortolotti boda drauschauget afte linguistìk un kulturàln dianst von Comun general de Fascia hatt geredet übar di sèlln sachandarn boda khemmen gezalt drinn in organesche Plån vor da zung un kulturàl politìk boda vürvüart soin Åmt, boda zbisnen in åndarn sachandarn, steat nå dar arbat zo drukha libadarn un djornél aftz teme boda ågian in sèlln lentar in mearare zungen un schützt di kulturàln feroine.

Dar  Sorastant vodar Ladinar Schual von Fassa Tal, Federico Corradini, hatt gedenkht di arbat boda vürvüart di schual nèt lai zo lirna da ladinar zung in djungen ma zo lirna lesan un schraim in eltarn o boda håm azpe zil daz sèll zo geba abe in pruf vor in pefél boda darkhennt ke da khånen da ladinar zung.

Da Verantbörtlich vodar didaktìk area von Ladinar Museo von Fassa Tal, Martina Chiocchetti hatt vürgelekk alle di initziatìvan boda aulekk dar Museo.

Von prodjèkte von Bersentolaresch Kulturinstitut hatta geredet dar dirèktor Mauro Buffa boda hatt khött ke alla di arbat boda khint gemacht hatt ’z zil zo übartraga di zung von altn djeneratziongen afte naüng. Di arbat von Komprensìf Institut Persan 1 pittar schual vo Vlarotz hatt o ’z zil zo geba mearar vèrt dar möknar zung daz earst vo allz vor di khindar vodar untar un vodar mittl schual. Von sèll hatta geredet di diridjénten von Insitut Daniela Fruet un di maistra Cristiana Ploner boda nåsteat in “Polo mòcheno”.

Übar in arbatn von Lusernar Kulturinsitut un übarhaup afte prodjèkte boda ågian in khlümmanarn hatta geredet dar Fiorenzo Nicolussi Castellan, kulturàl mittarbatar von Insitut, boda hatt gezoaget mearare initziativan azpe di Kartoon, di bèrkhstattn, un daz naüge schualpuach boda innhaltet 220 zimbresche börtar boda khemmen genützt alle tage un di formatziong online.

Aftaz sèll boda tüat dar Kompresìf Institut vo Folgrait, Lavròu un Lusérn hatta geredet di schual diridjénten Roberta Bisoffi. Ummana von bichtegarstn arbatn, zbisnen didaktik in aula un auz, di diridjénten hatt gedenkht di låntkart von lentar boda iz khent gemacht von studjént dòpo a långa nåsüach ummar afta gåntz zimbar Hoachebene, di låntkart hatt gevallt vil in turistn o.

Dar naüge trèff vo “Ren pinn Zungmindarhaitn” bart soin auz pan månat von madjo un bart soin übar in PNRR von Bersental un bazta iz auvarkhent vodar mittarbat pittar Universitét vo Tria zo macha an tèkst vor di obarschualn boda hatt azpe titl: “Minoranze e società inclusiva”.

Übarsetzt von Schaltarle vor di zung von Toalkamou vodar Zimbar Hoachebene

(cdt)


Immagini