
Aftz disan tèma soinda khent vürgelekk mearare redjonàln esperientzan, boda soin ågånt saiz in ladinar, möknar un zimbarn saiz åndre zungmindarhaitn vil gröazar azpe da katalå un da bask in Spånja, da belese in Slovenia un åndre zungmindarhaitn azpe da sèll boda iz in Brandenburg auz in Taütschlånt. Ma hatt draugeredet übarhaup bia zo schütza dise zungmindarhaitn un aftn groaz vèrt boz hatt lirnense no vor ma geat ka schual: a sotziàl, kulturàl un indentitét schatz zo darhalta un zo koltivara.
In tagung håmda genump toal, zbisnen in åndarn, di Patrizia Cordin profesören in di Universitét vo Tria, boda hatt geredet von fenòmeno von dupllzungen un hatt koordinàrt in prodjèkt gemacht verte no ’z djar 2006 boda hatt zuargelekk alle di trentinar dialèkte. Ma hatt o geredet übar di kompetentzan von redar übarhaup vo bia ma sait guat zo nütza mearare zungen sin vo balma bortet. ’Z izta auzkhent dar bichtege ruòl boda hatt di famildja, ruòl boda khint gesterchart saiz vodar kamòuschaft, saiz vodar schual. Khånen di zungen iz an individuàl schatz boda però khint z’soina schatz vo alln. ’Z soinda khent untarstricht åndre o sachandarn boda soin gepuntet pitt disan fenomeno, azpe bettana sotzial-ekonomische situatziong ma hatt un da schual esperiéntz vodar famildja. Asó khintz z’soina a haupsachan auhaltn zo lirna di zungen von zungmindahaitn saiz in di schualn azpe in di famildje.
Übarsetzt von Schaltarle vor di zung von Toalkamou vodar Zimbar Hoachebene