Venerdì, 25 Giugno 2021 - 16:14 Comunicato 1651

Traduzione in mòcheno
De sprochminderhaitn sai’ bichte: de Òllgamoa’trèffn ver za klòffen va de sproch ont kultural ausònder heiven u’

As de 29 van prochet bart se hòltn der earste trèff as Lifesize

Mearer trèffen as kearn en de identitet van Minderhaitn en de inser Provinz: sproch, kultur, identitet ausònderkait ont sèll as de baiber tea’ en de schbòchn gruppn; de doin de bichtegen argomentn van trèffn “Klòffen pet de Sprochminderhaitn”, as barn u’heiven as de 29 van prochet petn earste òllgamoa’trèff um secksa zobenz as Lifesize.
Der klender van trèffn ist kemmen vourstellt en pfinsta en de vria bail an druckzòmmtrèff van viarer van druckomt Pat Giampaolo Pedrotti ont schaung galòck dirèkt as Facebook as de sait va de autonome Provinz va Trea’t. S hom toalganòmmen en trèff de viarer van Dinst van Lokal Sprochminderhaitn ont europeisce audit Giuliana Cristoforetti, de learer van Sproch kan Dipartiment va Literatur ont Filosofi va de Universitet va Trea’t ont birtschòft vourstea’ner van projekt va de suach socialsprochsuach CLAM 2021 Patrizia Cordin ont, inntschòltet va Milan, der learer va Etnosproch ont Sproch ka de Universitet va Milan Bicocca Gabriele Iannaccaro. Der President Maurizio Fugatti, as en pfinsta ist gaben ka Roma ver an trèff petn President va de Republick Mattarella, hòt dena gabellt trong de sai’ grias petn bintsch as de òrbetn guat gea’: “ Benns haitzegento der Trentin hòt de moglechkait za meing sèlbstende sai’ ist gèltsgott en de sprochminderhaitn aa, as sai’ de burtzn va de inser Autonomi. Abia schòffer miast men bèrt gem en de sprochminderhaitn, stizn sa ont gem en de moglechkaitn za trong envire a toal òrbetn propre ver za meing envire gea’ pet de inser Autonomi”, hòt er tsòk der Fugatti.

Der vicepresident van Regionalrot ont ladiner provinzalconsiliar Luca Guglielmi hòt gabellt straichen, en a sai’nega nochricht as ist kemmen galòkt galisnt bail en druckzòmmtrèff, “dena zait an bichtegen projekt as leik en de mitt de sprochminderhaitn”. "Hait mu e nèt semm sai’ pet enk bavai i pin en Fassa Tol ver de innbaich va de klock ausgarichtet ver de 506 sprochminderhaitn as en de bèlt sai’ - hòt er tsòk Guglielmi. I bill denken, zbischn de ziln as men ist guat gaben za hom pet de doi amministrazion, as de mosnemm as paschraip za ibersetzn òlla de drucknochrichtn va de Provinz ont va de provinzal Bèrk ver de Hilf Dinstn: i pin kemmen za bissn as de ist kemmen guat u’ganommen van lander. S kimmp òlbe rècht drautschauck abia as tschrim kemmen de sprochminderhaitn, durch de suach socialsprochsuach, as de bart gem klor an o’nung va abia as de sprochen stea’, ver dòss i padonk me pet de kulturaln istitutn ont pet de universitet as sai’”.

De Giuliana Cristoforetti hòt vourstellt de trèffn ver za Klòffen pet de Sprochminderhaitn: der earste, as bart se hòltn as de 29 van prochet, bart sai’ as de suach socialsprochsuach u’pfònk asn lònt bail de doin to, der zboate trèff, as bart se hòltn en doi herbest, bart hom der titl “Sprochminderhait: s bèrt va de sproch ont va de kultur ont de pint pet de demokrazi”, abia as tsòk ist kemmen “a vèlt bou as men spilt benns de demokrazi raif ist. Ver nicht de insern grintvater, schoa’ vour en Statut, hom zoacht en de Sprochminderhaitn an bichtegen focus ver za schutzn de schbechern”. En òlderhaileng bart se hòltn der trèff “Baiber va pèrg ont baiber va sprochminderhaitn: de òrbet van baiber en de schbòchn gruppn”.

“De Trèffen pet de Minderhaitn nemmen lem en an raum va groasa òcht as de doi Provinzaljunta sechen hòt galòk ont lòk sechen ver de lokaln ont gschichtlege sprochminderhaitn – hòt tsòk de Cristoforetti. De Trèffen belln sai’ an vurm za tea’ zòmmklòffen iber en sai’ a minderhait en doi gschichtlege moment. S sai’ offege trèffen ver za vinnen araus de policy, ver za kennen pesser òrbetn en schitz ont unterstitz va de minderhaitngamoa’schòftn ont va de sai’ kultur”.

De Cristoforetti hòt klòfft van Trèfftisch ont van Kordiniartisch ver de politik van lokaln sprochminderhaitn aa, ont nou va de zòmmòrbet, u’pfònk vour a zait petn Druckomt va de Provinzaljunta, ver za ibersetzn de komunikatn af ladin, bersntolerisch ont zimber (en de doi sait vinnt mer der komunikat en de minderhaitsprochn: https://www.ufficiostampa.provincia.tn.it/tags/view/Focus/Minoranze+linguistiche ).

De Patrizia Cordin hòt klòfft van nai’ untersuach van zòmmlem ont va de sproch, ont van zòmmklòffenzbischn de vergòngene ont de zukunftege zait va de inser Autonomi. “Durch de sproch men tuat envire trong a tiava identitet”, hòt se tsòk. “der untersuach geat au ver en stòrchn billn van minderhaitn sèlber, as bissn hom gabellt abia as stea’ de sòchen va de sai’na sprochn. S sai’ drinn de ladiner minderhaitn van Sudtirol ont van Veneto aa, gèltsgott en paitrog va de Region Trentin-Sudtirol. Der untersuach ist identifiziart pet ZLAB, as sai’ de earstn puachstòmmen va Zimber, Ladiner, Bersntolerisch. S ist an untersuach as klaup au de datn avn plòtz, as schatzn selber de kompetenzn, de praich ont s tea’ van lait as klòffen pet de sproch. S kemmen u’pfrok 3 tausnt lait, as miasn en a por vrong omport gem, organisiart pet vrogn pet kraizler, pet 40 vrogn en drai toaln, tschbunnen en an laichtn vurm, asou as òlla omport gem kennen. Der rif ist puntn pet de òcht ver de ausònderhait, avai de minderhaitngamoa’schòftn sai’ a moglechkait ont an bèrt, ober ber miasn sa earst van òlls kennen: der doi ist der earste vurm ver za kennen sa hèlven za trong envir de sai’ sproch ont de sai’ identitet”.

En untersuach nemmen toal òndra auskennetlait, abia der sprochauskennetmentsch Fernando Ramallo va de Universitet va Vigo, en Spanien, ont Gabriele Iannacaro, as hait en va Milan klòfft hòt. “Der vourder untersuach ist vour zboa’sk jor gamòcht kemmen, ont ont enteressiart lai a toal telder, de sèlln ladin. De doi bart hèlven za verstea’ bos as tschecht pet de trentiner mearersprochbèlt. De lait as untersuacht kemmen hom zbischn de 15 ont de 80 jor, de sai’ toalt en 6 eltklassn as nogea’ en mentschbècksl – va de schual en de universitet, va de òrbetzait en de pension. Zan leistn va de òrbet ber barn numern, lòntkòrtn ont tabellen hom, ober semm ber barn sa verstea’ miasn. An stòrchn punkt va de doin vrogn ist as de unterstitzn der bissnschòftuntersuach ont de praktik aa, de lòng verstea’ bos za tea’ no en de neat on ten billn van minderhaitn. Ver dòs de untersuacher barn gea’ haus ver haus ont barn gem zboa-drai kopin ver vrogdokument, oa’na af balsch ont oa’na en de ònder sproch. S bart dòra s mentsch as omport gep tschernen der beil document za villn aus, ont dòs bart hèlven za verstea’ pesser der prauch va de sproch”.

De zboa studentn de hom eppas punktlich tsòk iber de zait: schoa' en vraita s barn se hòlten de trèffen pet de aunemmer van untersuach van zòmmlem ont va de sproch (ungefèr draisk schualer ont studenten), dòra va ma'ta vort finz hòlbes leistagst bart men de untersuach as en lònt mòchen. Dos bill sòng as sèll as kimmp araus bart dena nèt paroat sai'n vour en 2022.

Hait derbail as menn hòt klòfft men hòt tschaugt an ettlena video aa, as de hom vourstellt de trentinische sprochminderhaitn abia lebeta gamoa'schoftn, pfiart va sèlbergebbist ont sèlbergamòcht keing de sai’nega stòrcha burzn va de kultur, va de spròch ont van de istituzionen. Zbischn de doin, sèll as ist kemmen pfrogt en de viarer van drai Kultural Istituten:Sabrina Rasom (viareren van Istitut Cultural Ladin) Luca Moltrer (president van Bersntoler kulturinstitut) ont Willy Nicolussi Paolaz (viarer van Kulturinstitut Lusérn), as de hom vourstellt de naiòrbet as de sai’ noch za trong envire.

Òlla de sèlln as sai' interesiart meing taolnemmen en de Trèffen pet de Minderhaitn. Ver za nemmen toal en de trèffen , durch de piattaforma Lifesize, mias menn se u'hengen en to ont en de stunn as menn vinnt as: https://bit.ly/3cOinnH.

Ibersetz gamòcht van Sprochtirl va de Tolgamoa'schòft Hoa Valzegu' ont Bersntol
(Traduzione a cura dello Sportello linguistico della Comunità Alta Valsugana e Bersntol)

(cdt)


Immagini