Giovedì, 22 Gennaio 2026 - 15:21 Comunicato 132

’Z izta khent geredet, vor earst, von Plån vor di informatziong un bia innzotoala in provintziàl Font vor di zungmindarhaitn vorz djar 2026
Konferéntz von Zungmindarhaitn, Marchiori: “An trèff boda schauget zuar dar zuarkhemmane vo alla ünsar kamòuschaft”

Traduzione in cimbro

[Cimbro] ’Z iztase gehaltet in tages von 21 von hoachnach, in di Depero Saal von palatz, setz vodar autonome Provìntz vo Tria, da XLI Konferéntz von zungmindarhaitn, dar òrgan boda lekk panåndar di politike von fölk boda gehöarn in zungmindarhaitn ladinar, möknar un zimbar. Vor earst izta khent geredet übar in Plån vor di informatziong un bia innzotoala in provintziàl Font vor di zungmindahaitn vorz djar 2026, un dena darzuar übar di naüng kritèrie bia ma mocht schètzan di prüf boda zuargem ke ma khennt di zung un di kultùr von mindarhaitn un, darnå, vo ettlane åndre initziatìvan. Vor earst hatta genump ’z bort dar provintziàl asesór vor di politike vorz gehaüs, schatz un zo macha khennen di autonomì, Simone Marchiori, boda, åhevante soi rede, hatt khött ke ’z iz gåntz bichte vennese garade pittnåndar vor di Konferentz. “An momént zo khennase, zo vorstianase pezzar un zo kreschra pittnåndar, nèt lai zbisnen zungmindarhaitn ma pinn gåntz Trentino, zo schauga vür. An grüntliche momént vor ünsar autonomì”, asó hatta khött dar asesór.
[ Foto servizio Minoranze linguistiche e Relazioni esterne]

’Z håmda genump toal ettlane laüt, zbisnen disan dar redjonàl asesór vor di zungmindarhaitn Luca Guglielmi, di istitutzionàl vortretar von Kamöündar boda gehöarn in zungmindarhaitn, di vortretar von Kulturinstitütt ladinar, möknar un zimbar, di diridjéntn von schualn von lentar von zungminadarhaitn, dar vorsitzar vodar Union di ladins de Fascia dar vorsitzar vodar Union generela di ladins dla Dolomites. ’Z hatta o genump toal in trèff di diridjéntn von Dianst vor di zungmindarhaitn un auzantn sachandarn Elisabetta Sovilla.

Vor bazta ågeat in Plån vor di informatziong un di djornél dar progråmm lekk vür auzohalta initziatìvan boda machan khennen di zungen von zungmindarhatitn auz von lentar bosa gehöarn o, initziatìvan vürgevüart von kulturinstitütt un von Comun general de Fascia. Zbisnen disan: di saitn, boda auzgian alln sovl zait, afte tagesche djornél vodar provìntz, di teledjornél vo alle bochan, un trasmisiongen afte radio un aftn web, di kürs zo lirna di zung un åndre sachandarn boda ågian libadarn, komunikatziong un asó vort, ploaz sachandarn boda zuargem zo informara pezzar, boda helvan innzovånga hèrta mearare laüt un pezzan di qualitét vodar informatziong sèlbart. Dar gåntz provintziàl Font zo schütza di zungmindarhaitn iz vo schiar 700 tausankh euro un haltet inn darzuar in sèll boda sa iz khent geschribet da obar, auzohalta di informatziong in di zungen von zungmindarhaitn, di sèlln vürgevüart garade vodar Provìntz, initziativan un prodjèkte boda soin starch bichte zo schütza di zungmindarhaitn un boda khemmen vürgelekk von kamöündar, von schualn un von kulturinstitütt un no: vor kulturàl prodjèkte un vor zung politìk von Comun General de Fascia. 
’Z khinta untargelekk darzuar åndarz gèlt o, baispil vor di trasmisiongen ORF1 un ORF Sport boda håm ’z zil zo sichra alln zo maga seng di kanél aftz taütsch, asó in gåntzan dar Font khint z’soina vo 900 tausankh euro.

In trèff izta o khent geredet vo baz ma böllat bèksln von regln zo haba in patentì boda sichart ke ma khent di zungen un di kultùrn von zungmindarhaitn, nå in sèll boda auzmacht dar Européan Regolamént (QCER) un darnå vornaügarn di prüf boda bartn khemmen gemacht vor ditza.

Foto un film von Prèss Åmt

Download pilda un intervista da

(cdt)


Immagini