Mercoledì, 31 Maggio 2023 - 08:05 Comunicato 1686

Traduzione in cimbro
Leng panåndar arbat un lem in Euregio: arbatar ågestèllt kontént

Gezoaget dar draite toal vodar nåsüach EWCS 2021 in di drai lentar von Euregio

’Z izta khent gezoaget ka Poatzan bazta iz auvar khent vodar nåsüach EWCS, bort boda bill soin gemuant
"European Working Conditions Surveys", afte vorsch boda ågian bia zo lega panåndar lem un arbat in di drai lentar von Euregio Tiról-Südtiról-Trentino. Dar tagung iz khent hergerichtet von “IPL | Istituto Promozione Lavoratori” boda arbatet pittnåndar pinn Euregio un di åndarn institütt azpe, ’z Åmt vor di Arbat vo Tria (boda hatt nidargeschribet un vürgelekk di nåsüach) dar Arbatsraum vo Tria un von Tiról.
Vodar nåsüach hattma darvert ke dar 85% von arbatar von Euregio iz kontént vo bia ma sait guat zo lega panåndar arbat un lem vo alle tage. ’Z iz a protzentual gröazar baz da sèll boma vennt in di Européan Uniong, boda anvétze haltetze au aftz 81%. Dar peste dato venntmen in Tiról boma rift zo haba in 87% vo arbatar kontént in Trentino anvétze hattma in 85% un in Südtiról in 84%.
Aftz dise date sbernda di kontrètt part-time: berda arbatet vor halba zait vinntze garècht vor in 93% von kase, alle di åndarn vor in 83%. Asó azpe da hatt khött pezzar di Isabella Speziali, direktören von Åmt boda studjàrt di politike un in merkà vodar arbat von Åmt vor di Arbat vo Tria, “disa konditziong geat å daz mearste vo allz in baibar, boda arbatn vor halba zait schiar viar vert aftz zene, an protzentual dato viar vert höachar baz di månnen. Di baibar, siånka azza arbatn mearar zo stiana nå in haus un in laüt vodar famildja, khönse mearar kontént vor bazta ågeat bia innzorichtase pittar arbat zuargètten von firme bosa soin ågestèllt”. Dar nåsüach håmda rispundart 4.500 laüt. Dar studjo hatt però gezoaget sachandar boda nèt gian o, übarhaup vor berda arbatet lai untar iz sèlbart. Dise arbatar khön ke da håmz sberar leng panåndar arbat un lem. Azpe sektör, daz sberarste håmsaz di arbatar boda soin ågestèllt in di magazindar, in di ristorént un in di låntbichschaft.

In groazan gåntzan, leng panåndar di zait boma mocht arbatn pittar sèlln boma hatt mångl zo macha soi lem iz gesprentzt vo mearare sachandarn, zbisnen disan: sbere orararie, urn arbat in mearar baz di sèlln boma hatt zo macha, turne, arbat inngetoalt atz sèks odar insinamai aftz simm tang afte boch, un firme kartza hert afte orarie. Zbisnen in arbatar boda arbatn vor se sèlbart hattma an 81% bodase khön kontènt, anvétze baz in 86% boma vennt in di arbatar ågestèllt untar åndre.  Vor bazta ågeat dar zait boma arbatet, mearare laüt arbatn vor kartza långa zait, un zèrte mochanen trang di arbat dahuam, azpe da auvarizkhent vor diridjéntn un arbatar pittnar hoacha spetzialitziatziong. Azpe ma hatt khött di sektör boda zoang mearare problème zo lega panåndar arbat un lem   soinz di sèlln boda ågian dar låntbichschaft, in ristorént, in traspòrte/magazin (ma geat von 77% aftn 83%) in dise sektör di arbat iz iantrar sberar. Anvètze berda arbatet in finatzièll sektor, un in groazan gåntzan in öffentlesche kompàrt (übarhaup istrutziong) boda bèksln mindar un håm sichrane kontrètt, iz guat zo lega pezzar panåndar arbat un lem privàtt (ma geat von 88%aftn 89%).

Asó machta verte zo khöda di Speziali: “Vodar nåsüach izta auvarkhent ke zo maga arbatn vil baibar nemmen å z’arbata pittan khürtzran orario boden zuargitt zo maga nåstian soinar famildja. Asó mochtma stian au pinn oarn zo nemma in hoach tasso vo sodisfatziong von baibar, ombrómm vil vert ditza bill soin gemuant vor vil baibar augem okasiongen z’arbata”.

Zo lazza seng ke leng panåndar arbat un lem mage soin gepezzarrt soinda khent gezoaget drai guate mustarn bodada soin in ünsarne lentar: di Patrizia Pace vor in Trentino hatt geredet übar in sistèm von dianst öffentlesche un privatt übarhaup zo lega panåndar arbat un lem pan summar. Dar Michael Wörzer vor in Tiról hatt getrakk di esperientz von konkors “impresa maggiormente family friendly”, di Christa Ladurner vo “Alleanza della famiglia” in Südtiról hatt gezoaget bia naüge mustarn zo stiana nå soin laüt vüart innzotoala pezzar di arbat zbisenen månn un baibe in famildja. Di Barbara Gerstenberger, vortretaren vodar bichtege stiftung Eurofound vo Dublino, hatt geredet vodar naüng direktìf übar leng panåndar arbat un lem vor eltarne boda iz mångl zo stianen nå, provedimént ågenump von Européan Rat in månat von prachant 2019. Dar tagung iz khent durchgevüart von Dirèktor vo IPL Stefan Perini.
Da gåntz nåsüach venntmase online afte websait https://www.agenzialavoro.tn.it .
Zo haba mearare informatziongen makma vorsan in dirèktor von Åmt Studje von politike un von merkà vodar arbat (isabella.speziali@provincia.tn.it) odar Corrado Rattin (corrado.rattin@provincia.tn.it).

Alln vünf djar, di européan Stiftung vor di qualitét von konditziongen vodar arbat (Eurofound), boda hatt soin setz atz Dublino vüart vür a nåsüach afte konditziongen vodar arbat (EWCS) in 36 européan state. Di nåsüach gekheart zo macha in Euregio ’z djar 2021durch 4.500 telefonege interviste gemacht in Tiról, Südtiról un Trentino gitt zuar zo konfrontara allz bazta ågeat dar arbat in di drai lentar. Disar prodjèkt gezalt un augehaltet von Euregio, gitt zuar in Institütt boda arbatn pittnåndar darmitt zo vorstiana pezzar di konditziongen vodar arbat in aniaglan toal vodar makroredjong. Di nåsüach von Euregio EWCS bart bidar khemmen gezoaget atz Innsbruck, atz 20 von bintmånat 2023. In disa okasiong barta o khemmen gezoaget bia ma höartze afte arbat a nåsüach boda innhaltet darzua, zbisenen allz daz åndar, bia ma venntze pinn  kollège, biavl ma vorlazztze tra de se un zbisnen diridjéntn un ågestèllte.

Übarsetzt von Schaltarle vor di zung von Toalkamou vodar Zimbar Hoachebene

(cdt)


Immagini