Vor bintsche zait iztase gehaltet dar trèff zbisnen in Schaffar von Govèrne vodar autonome Provìntz vo Tria, von Vorarlberg un vodar Bavìara
Arge Alp, gem naüge kraft in alpinar raum
Traduzione in cimbro
[Cimbro] Di alpinar redjongen, siånka azza gehöarn in mearare State, vennense vil vert zo haba gelaichege problème. Vor daz sèll vor bintsche zait in okasiong von trèff "Presidio Arge Alp" – dar organìsm boda innhaltet di istitutzionàln vortretar von drai lentar boda håm di vorsitzarung vodar arbat Kamòuschaft, bodase håm gehatt ’z djar pellar un bodase bartn håm ’z djar darnå, Vorarlberg, Trentino un Bavìara – izta khent geredet von sèll boma sait drå zo tüana un von prodjèkte boma sait drå vürzovüara.
Di alpinar redjongen mochan gian vürsnen z’soina dar platz boda khemmen gemacht hèrta naüge sachandarn vor di firmen un vor in turismo, ma da mochan, in da gelaichege zait, khemmen geschützt zo halta hèrta a hoacha qualitét von lem vor soine pürgar. Dar alpinar raum in di djar boda khemmen o bart håm mångl vonar guatn stratedjì boda zuargitt zo maga ånemmen pezzar di problème boda vürkhemmen, asó hatta khött dar vorsitzar von Vorarlberg un vorsitzar vo Arge Alp Markus Wallner, un no, izzar vürgånt zo khöda, ünsarne lentar mang krescharn lai azta in djungen khinten zuargètt a zuarkhemmane bodase sik azpe protagonìstn. Daz earst vo allz izta mångl zo sterchra in sektor istrutziong un dena mochtma arbatn hèrta mearar un hèrta sterchar pittnåndar in alle di sektör, ditza gebat zuar in laüt boda lem in alpinar raum z’soina mearar boroatet vor daz sèll boden paitet. In trèff håmda genump toal vo baitom dar vitzevorsitzar vodar autonome Provìntz vo Tria Achille Spinelli un vor di Bavìara dar Staat Minister. Eric Beißwenger.
Enerdjìa un djunge soinz di prioritét vodar vorsitzarung Vorarlberg. Vor earst soinda di zboa naüng prodjèkte vo Arge Alp "EigenAlp" un “A redjong merar raich vo oportunitét vor khindar un djunge” boda soin augelekk von Vorarlberg. Dar prodjèkt vo Arge Alp "European Talent School", vürgevüart vodar Bavìara iz a djarega initziatìf boda gitt vèrt in djungen talente; ’z mangda nemmen toal 48 djunge boda khemmen von redjongen boda gehöarn atz Arge Alp. In progråmm vodar arbat kamòuschaft soinda vürgelekk tagung übar enerdjìa un groaze vlaischvrèzzar.
Arge Alp in an arbat kamòuschaft augelekk atz 12 von bimmat von djar 1972 atz Mösern, in Tiról, pinn zil z’arbata übar tème boda ågian alln un boda innvånk schiar 26 mildjü laüt. ’Z nemmnda toal in Arge Alp, ’z Taütschlånt pinn Frai Stato vodar Bavìara, ’z Österraich pinn Länder Vorarlberg, Tiról un Saltzburg, ’z Beleschlånt pinn zboa autonome Provintzan vo Poatzan un Tria un pittar Redjong Lombardia, di Svaitz pinn Kantöü Graubünden, Saknt Gallen un Tessin.
Allz baztada iz zo bizza venntmaz atz www.argealp.org .
Übarsetzt von Schaltarle vor di zung von Toalkamou vodar Zimbar Hoachebene
(cdt)
Immagini