Mercoledì, 15 Dicembre 2021 - 16:32 Comunicato 3633

Traduzione in cimbro
Vorsitzarung Eusalp 2022, auzgerüaft atz Nizza

Di zboa autonomen provìntzan vo Tria un Poatzan soin khent ågenump vodar vorsåmmelung vo Eusalp un alle håmen gemekket di hent: atz 14 von kristmånat atz Nizza di toalnemmar vodar vorsåmmelung vo Eusalp håm draugeredet atz bia vürzovüarase auz pa djar 2022. Est trifftz ünsarn zboa provintzan dòpo a djar boda di vorsitzarung iz gest durchgevüart von frantzesan. Atz Nizza izta gest dar Mirk Bisesti in vuaz von vorsitzar vodar autonome Provìntz vo Tria Maurizio Fugatti pittnåndar pinn vorsitzar vodar autonome Provìntz vo Poatzan Arno Kompatscher un pinn konsidjìar Renato Quartarone natzionàl koordinatór vo Eusalp.
Dar Mirko Bisesti hatt geredet dar vorsåmmelung übarhaup zuar in djungen: “Eusalp mocht håm azpe hauppunkt di zukunft von sèll djungen boda bortn afte Alpm odar boda zornìrn di Alpm zo leba, ombrómm di Alpm soin lente; ma arbatet, ma macht naüge sachandarn, ma macht nåsüach, ma macht impresa. Afte Alpm izta qualitét von lem un soinda di konditziongen zo schraiba a naüga zukunft”, hattar khött. “Ombrómm zoa azta di djungen mang stiano dar zornìrn di Alpm zo leba mochta soin a bèlt boden gitt guate oportunitét zo haba a zukunft: a bèlt boda steat vorånavür alln azpe didjìtaln dianst boda zuargitt guate zo haba a guata arbat un boda hatt ka hèrtz di umbèlt un haltet kunt von sèll boda iz drå vürzokhemma in klima”.
Identitét von lentar, darkhennen in vèrt von alpinraum in di strategeschen plån un darzuar nåkhemmen in åndarn pinn didjitàln dianst, vo ditza o hatta khött dar asesór in soi rede.

Dar Bisesti hatt o geredet vodar bölle auzonemma allz daz peste boda khint getånt in an briaf nidargelekk vo alln in européan Redjongen boda mage gem idee dar politika un darzuar auzolega an arbat Tisch boda nemmen toal alle di Redjongen vo eusalp, un an briaf vor di untarnemmar boda åstèlln di djungen abezolirna “in djar boda soin asó bichte zo kreschra un zo khemma månnen un baibar”. ’Z izta o khent vürgelekk zo darkhenna sèlbart ummaz pinn åndar di titln studjo zbisnen alln in toalnemar Eusalp.

’Z soinda toal vo Eusalp 48 redjongen vo simm alpinar state: Österraich, Taütschlånt, Beleschlånt, Fråtnscha, Svaitz, Slovenia un Liechtenstein, alle arbatn atz prodjèkte gemacht pittnåndar zo süacha zo tüana guat vor da alpinar redjong. Nòün arbat khnöpf (khött aktziong gruppen) soin di zentral strumentn vor disan protzèss: Südtirol un Trentino spiln an bichtegen ruòl in drai vo disan: di Agentur Klimahaus vodar autonome Provìntz vo Poatzan pittnåndar pittaer frantzesegen redjong Auvergne Rhone Alpes, vüart in khnopf 9 afte enerdjètege efitziéntz un afte enrdjìan boda mang khemmen hèrta vornaügart, anvétze da autonome Provìntz vo Tria vüart in khnopf 3 asfte istrutziong, boda arbatet o atz bia zo macha inntretn afte arbat pròprio durch istrutziong un formatziong. An lestn dar Euregio Südtirol un Tretnitno vüart in khnopf 4 “traspòrte un mobilitét”. ’Z khinta auz asó ke soinda ettlane sachandarn zo tüana vor di pürgar boda lem zbisnen Müchen un Milån, in an geogrfike raum boda geat von nord von Balcani sin afte frantzesegan Alpm. Di toalnemmar vo board Eusalp håm ågenump di bichtegarstn pünkt vodar kandidatùr boda håm inngètt pittnåndar Trentino un Südtirol, boda khött khurtz hatt drai groaze beng: zuarhaltn da peste boda iz khent getånt von pellarn vorsitzarung boda håm gevüar eusalp in di vorgånnatn djar; gem vèrt in sèll boda di pèrng soin guat auzzohalta un bia da lengse panåndar pinn ebenen un pinn groazan stattn; soin ’z èst boma bidar åheft dòpo disan sbern zaitn.

Übarsetzt von Schaltarle vor di zung von Toalkamou vodar Zimbar Hoachebene
(Traduzione a cura dello Sportello linguistico della Magnifica Comunità degli Altipiani Cimbri)

(cdt)


Immagini